Bättre hälsa och stärkt konkurrenskraft genom satsning på svensk virologiforskning
Medicin
Lennart Svensson
2011-09-01 16:27
I en nyligen publicerad studie beräknades kostnaderna för sjukfrånvaro, vård av sjuka barn och produktionsbortfall som orsakas av rhinit (förkylning och allergi) uppgå till inte mindre än 2.7 miljarder € (i Sverige): (1). Det är väl känt att bakterie-orsakade infektioner kan behandlas med antibiotika. Förkylningar orsakas dock huvudsakligen av virus (rhinovirus), och mot dessa virus saknas både behandling och profylax. I ett större perspektiv står vi idag helt utan antivirala medel mot de flesta av våra virus-orsakade infektioner. Kända (ffa pandemiska) virus, nya virus, ännu ej identifierade virus och resistensutveckling mot befintliga antivirala medel utgör därför stora hot mot hälsa och tillväxt. De kostnader som orsakas av andra virus än förkylningsvirus (influensavirus, vinterkräksjukevirus m fl) är ännu ej fullständigt kalkylerade, men torde kraftigt överstiga de som åsamkas av förkylningsvirus.
Framgångsrik internationell virologiforskning har under de senare åren resulterat i utveckling av nya antiviral medel såsom neuraminidashämmare (influensa A virus), protease- och replikationshämmare (HIV), men även nya vacciner mot t ex virus-orsakad diarré (rotavirus), gulsot (hepatit A och B virus) och underlivs- och levercancer (papillom-och hepatit B virus). Ytterligare konceptuellt nya behandlingsmetoder är på frammarch (2, 3). Svensk virologiforskning har under senare år initierat projekt med inriktning mot utveckling av antivirala medel mot virus-orsakade ögoninfektioner (adenovirus), munsår (herpesvirus), AIDS (HIV), luftvägsinfektioner (RS-virus/coronavirus/influensavirus m fl), mage/tarm-infektioner (rotavirus och vinterkräksjukevirus), TBE (TBE-virus) och urinvägsinfektioner (adenovirus) varav många är mycket nyskapande och lovande, och vissa närmar sig klinisk prövning. Många exempel finns sådan framgångsrik, svensk virologiforskning med antiviral-koppling och kan exemplifieras med det arbete som nyligen publicerades i Nature Medicine (4) och som har uppmärksammats vidare i bl a Nature Reviews Drug Discovery (5).
En kraftfull, riktad satsning på svensk virologiforskning är dock nödvändig för att föra sådana projekt vidare in i kommersialiseringsfas. En riktad satsning bör också ge utrymme för initiering av projekt med potential att generera nya läkemedel mot ovan nämnda virus. Utöver dessa finns ett stort antal virus med epidemisk eller pandemisk potential som vi inte kan behandla/vaccinera alls, och där vi helt saknar eller på sin höjd bedriver småskalig forskning med antiviral-inriktning: SARS-virus, paramyxovirus, förkylningsvirus, enterovirus, coxsackievirus, echovirus, m fl. Dessutom saknas antivirala medel mot virus som orsakar allvarliga eller dödliga infektioner hos immunosupprimerade: till exempel Epstein-Barrvirus, polyomavirus, och adenovirus. Genom att allt fler patienter behandlas med immunmodulerande medel (t ex i form av potenta monoklonala antikroppar) ser vi nu en snabb ökning av de patientgrupper som drabbas av sådana opportunistiska virusinfektioner.
En satsning på utveckling av antivirala medel med väl etablerade metoder såsom high throughput screening kan även inkludera:
- Forskning kring immunmodulerande medel mot virus som angriper immunosupprimerade individer.
- Utveckling av diagnostik för att möjliggöra maximalt tidig och effektiv behandling.
- Kopplande av virus till sjukdomar som traditionellt inte ansetts ha en infektiös bakgrund (multipel skleros, diabetes mm).
- Viral normalflora och dess effekt på hälsa.
- Kroniska infektioner och åldrande.
- Utveckling av virus-baserade vektorer för gen- och cancerterapi, och för vaccination.
En satsning på svensk virologiforskning har således stor potential att generera tillväxt och ökad produktivitet/konkurrenskraft: dels genom uppstart av nya företag och skapande av nya arbetstillfällen, och dels genom förbättrad hälsa som en följd av färre/kortare sjukskrivningar och vård av sjuka barn.
1. Hellgren J. et al. 2010. Allergy. 65:776-783.
2. Rider T. et al. PLoS One. 6(7): e22572. doi:10.1371/journal.pone.0022572
3. Norder H. et al. 2011. Antiviral Research. 89:204-218.
4. Nilsson E. et al. 2011. Nature Medicine. 17:105-109.
5. Crunkhorn, S. 2011. Nature Reviews Drug Discovery. 10:99.
Svenska Sällskapet för Virologi, genom ordf Lennart Svensson
Inga kommentarer inlagda.
Fasen är stängd, inte möjligt att kommentera.